Man funderar...

Tycks ha kommit dendär tiden nu att man sitter mycket och funderar på framtiden! På uppfostran, rutiner inom familjen, betéenden osv...
Man tänker att man inte vill att ens barn ska bli si, men inte heller så. Barnet ska kunna respektera andra människor och veta hur man skall betée sej på ett bra sätt!
Hur mycket kan man egentligen själv påverka detta, och hur mycket finger med i spelet har tex. dagis? (syftar på svordomar och mindre bra uppförande) Jag vill inte lägga Oliwer för tidit på dagis, jag vill själv kunna berätta för honom vad som är rätt och fel. Har fått lite dålit intryck av dagis tror jag..
Funderar att vara hemma tills Oliwer är 1,5 år, sen återgå till skolan! Umgås med vänner med barn istället så att han får en social omgivning tills ev. dagis blir aktuellt!
För mej känns det rätt just nu, att göra så!
Funderar också på hobbyn och fritiden inom familjen. Har själv friidrottat och spelat fotboll då jag var mindre. Som 9-åring började jag med hästar och där fastnade mitt hjärta! Jag vill att mina barn ska hitta en passlig hobby åt sej, och jag har bestämt mej för att stöda dom med vad dom än väljer för fritidsintressen åt sej!
Framtiden är framtiden, behöver man egentligen fundera på den så mycket? Och om inte, varför gör man då det?....