söndag 18 december 2011

Vänner kommer och går!

När man blir gravid och är ung, hör det tydligen till att alla ens vänner dissar en. Men kanske de är förståerligt, det är väl bara RIKTIGA vänner som unnar sej en lördagkväll att ha filmkväll med en mammusaurus, istället för att fara till baren och supa. Timi fanns där i ur och skur och allting förstärkte nog sist och slutligen vårt förhållande massor! Det var jag och han, en blivande familj. Nå av vännerna kommer jag faktist bara ihåg en person som ställde upp under min graviditet och fanns där för mej som en lyssnande vän, aldrig lämnade mej i sticket och aldrig pratade skit bakom ryggen! Och det var min gamla högstadiekompis Sandra! Hon har själv barn och förstod tydligen lite bättre sej på mej just då!
En tid var jag mycket ensam, (även långt efter att Oliwer föddes) och att placera sej på soffan både fredag och lördagkväll var en rutin, det var så det sku vara för mej tydligen!
Då Oliwer föddes tog mittiallt alla kontakt igen och ville se honom osv, men dom kontakterna blev ju inte direkt långa, vissa av mina gamla kompisar har jag inte hört ett ord från sedan jag blev gravid.

Kompisarna har sakta men säkert bytts ut, jag har fått nya lojala vänner genom min graviditet! Också andra personer, som varit så nära, har blivit en viktig del av min vardag! Såna som man kan prata om allt med, och är underbara att umgås med!
Och just nu känns det som toppen på mitt liv! Har massor med nya vänner, och gamla också några för den delen, som faktist vill umgås och hitta på saker FAST man är mamma!
Ni vet till 100% vem Ni är, och tusen tack för att ni finns, det var en lång kurvig väg att hitta Er, och tänk så nära ni alla sist och slutligen var!

11 kommentarer:

  1. Awws, du ha stöttat mej med i svåra situattioner<3 jag är och kommer alltid att finnas som din vän, fast det finns svåra situationer.. Känner som dej efter att jag va gravid<3

    SvaraRadera
  2. Jag känner exakt lika som dig, efter att jag blev gravid så har min s.k vänner slutat höra av sig, endast ett fåtal håller kontakt med mej, några av dem har då egna barn (du har säkert väldigt svårt o gissa vilka de är :P). Men man ska ta vara på dem man har och de som int ens orkar bry sej skall man struntta i, de är inte värda ens vänskap. KRAM

    SvaraRadera
  3. Tack Sandra :) Börjar nästan gråta, va jag är fjantig :D Du är bäst<3

    SvaraRadera
  4. Alltså jag ha nu totalt skitit i dom som inte har minuter och timmar för mej i sitt liv! Förut har jag tagit emot alla feik-smilen och "Heeeeej Hanna hur är det me deeej?? Hur mååår du??? Vi bara måååst hitta på någo nån dag!", och själv har man varit ärligt minst lika trevlig tillbaka! Och att ses? Ja det blir ju aldrig av!
    För ett tag sen, riktit efter att jag hade bestämt mej att nu har jag perfekta vänner och behöver inga feik vi min sida, så kom en och sa just till mej nått i stil med ovannämnda "Heeeej……", vanligtvis hade jag stannat och pratat, men sket totalt i det, sa vänligt ett litet "hej" och gick vidare! Man ska inte behöva se på såna som bryr sej noll om hur man mår utan bara spelar apa nångång nu och då när man råkar ses!
    Att få barn är inget (enligt mej) som på någo vis förstör vänskap, så undrar va endel tänker då när sällskapet tydligen inte duger efter att magen växte...
    Men måste säga nu såhär efter, att jag är glad att dom visade det, om inte förr så då. För annars hade man väl själv varit blåögd bara och missat alla goda vänner man fått nu<3

    SvaraRadera
  5. Jag har oxå fullständigt skitit i alla som inte bryr sig. varför skulle jag då ödsla min tid på dem när de int gör de på mig! Mm, fast vi ska ju oxå alltid ses men int blir det heller aldrig av, men veckorna flyger bara iväg, jag hinner ärligt talat aldrig med! Jag avskyr fejkpersoner, det är så genomskinligt att huhu, fast dom tror väl att man inte ser de! Jess, jag är tacksam att de som jag trodde var mina bättre vänner visade i god tid att sällskapet inte dög, så slapp jag sätta ner min tid på dem och kan ge all min tid till mina nära vänner som jag har nu :)

    SvaraRadera
  6. Jag håller med er båda.. O kanske hanna ja vet vem fu menade exakt.. Frågar dej sen vem du menade.. Men ja håller med både hanns o nora:-)

    SvaraRadera
  7. Ja vi alla tre verkar sitta i samma båt, och vet att vi verkligen inte är ensamma!
    Men som du Nonnu säger, varför tar folk förgivet att man va så sabla trevliga mot dom och låtsas vara så bra kaverin, då dom ändå aldrig har tid eller ork att ens lägga ett viesti åt en…
    Dom låtsas en rakt upp i naaman, själv är jag iallafall ärlig nu och står inte och låtsas med mera..! Och det känns bra, att inte behöva göra de, för jag vet var mina vänner finns. Endel umgås jag med och hör av nästan varje dag! Sen har jag en kompis som jag inte hör av så ofta, vet hur stressigt hon har med jobb osv, men såg hennr i Pireus för nån helg sen, de va länge sedan vi sågs sist, och jag såg genast på henne att hon är inte dendär feik, och hon har alltid varit den att fast hon kanske inte hör av sej så ofta så ha hon ALLTID funnits där för mej i ur och skur, så undantag finns :)
    Men jo jag grymt hatar feik mänskor jag med, vet att jag för länge sen inte själv var den ärligaste, men det har fått mej att förstå, jag sårar hellre en person med sanningen och förklarar, än att ljuga och bara leva med i skiten! Och det jag säger om någon kan jag lika mycket säga åt personen ifråga rakt ut!

    SvaraRadera
  8. Ärlighet varar längst! Och är man riktiga vänner så tål man både ris och ros från sina vänner! Jag har alltid sagt rakt ut vad jag tycker och tänker. Fast ibland borde man kanske tänka före man säger. Jag tål int då folk tar en förgivet, helt som man int sku ha annat o göra än att gå och vänta på dem!Nejnej, jag håller om de vänner jag har nu o dem jag har haft får riktigt ta första steget att höra av sig, jag gör det inte!

    SvaraRadera
  9. De tycker jag också, man ska få ha sin egen åsikt, och man ska kunna säga den rakt ut, tål inte den andra det så är det kanske inte så stark vänskap. Samma sak ska man våga säga sin egen åsikt och vara ärlig, vågar man inte så är nog inte den mänskan någon äkta vän, om man måste vara rädd att denna blir sur om man uttrycker sej själv (har varit med om det).
    Jag har samma, nu är jag med dom som uppskattar mej FAST jag är en mamma, dom andra behöv inte vänta sej att jag hör av mej :)

    SvaraRadera
  10. Dock är det ju så att vänskap är mellan två personer, om inte du också jobbar för det är det ju klart att det går åt skogen, du kan ju inte bara vänta dig att vännen alltid ska höra av sig och att vänskapen hänger enbart på hur vännen beter sig...

    SvaraRadera
  11. Har jag nånstans påstått annat då?
    Vet du efter att ha berättat sina problem och hemlisar åt folk man litar på, och sedan får höra allt på malmen efter att man blev gravid, de räknar inte jag till något annat än otroligt piss stil! Jag är inte någo perfekt NEJ, men jag dissar inte folk bara för att dom blir föräldrar.
    Efter att ha skickat 10 viestin åt en "viss person" tex, och fråga hur hon mår, om hon vill ses osv, och få svar i stil med "mm" och "aha" och "hm..", så jag har inget behov av såna vänner! Ja tänker inte svansa efter folk som endå inte uppskattar en andra gånger än då ingen annan av dennas kaverin har tid! Jag är inget allternativ E . Ha dom tyckt att jag ha vari dålig mot dom så fine, då har vi ju samma åsikter om varandra!
    Jag har iallafall inget behov av såndana personer, och mår mer än bäst med det umgänge jag och min familj har nu!
    Tack för din kommentar, de är alltid roligt att se att folk har intresse för mina texter!

    SvaraRadera